Vi eldar avfall för att skapa värme och el, och för att ta bort miljögifter från kretsloppet. En stor del av Stockholms fjärrvärme kommer faktiskt från din soppåse. Det innebär stora klimatvinster jämfört med att lägga soporna på deponi, och det är ett bra komplement till materialåtervinning.

Vi har faktiskt så unika förutsättningar i Sverige att vi till och med kan hjälpa andra länder, genom att importera och ta hand om deras avfall. Det sparar hundratals kilo växthusgaser för varje ton vi importerar. Men att elda avfall är inte en universallösning, utan en av många pusselbitar. Såhär går det till.

Från soptippar till cirkulär ekonomi

För några decennier sedan lade vi i Sverige det mesta av vårt avfall på soptippar, deponier. Sedan 2002 är det förbjudet, av goda skäl. Även EU har beslutat att sopbergens tid är förbi, men omställningen kommer ta lång tid. I de flesta EU-länder lägger man fortfarande soporna på hög. Det handlar om stora högar, runt 150 miljoner ton per år.

Deponering är det sämsta möjliga sättet att ta hand om avfall, av två viktiga skäl. I soptippar skapas den aggressiva växthusgasen metan, som är 34 gånger kraftigare än koldioxid (se sida 714). Dessutom innehåller avfall tungmetaller och andra miljögifter, som kan förgifta grundvatten och sjöar om det läcker ut.

Om deponi är det sämsta möjliga så är det bästa såklart att aldrig skapa avfallet från första början. Däremellan finns det flera olika sätt att ta hand om avfallet. EU har skapat någonting vi kallar avfallstrappan, som visar en hierarki mellan olika metoder.

Klimatet tjänar på varje steg vi kan flytta uppåt på EU:s avfallstrappa. Dessutom är det resursslöseri att inte ta vara på saker, material och energi som redan har skapats en gång. År 2017 inträffade den så kallade Earth Overshoot Day redan 2 augusti. Vi människor hade alltså sedan årsskiftet redan förbrukat lika mycket av Jordens resurser som det tar vår planet ett år att återskapa. Det är inte hållbart.

Avfallstrappan och filosofin att återanvända sånt som annars hade gått till spillo är centralt i hela vår bränslestrategi. Det handlar om avfall, men också om att återanvända spillvärme från avloppsvatten och datacenter och om att använda rester från skogsindustrin som biobränsle.

Återvinning av material och energi hör ihop

Sverige är ett av världens bästa länder på att hantera avfall. Det beror på att vi är riktigt bra på att sortera och återvinna både material och energi. Det är nåt vi alla bidrar till och ska vara stolta över.

Det är bättre att återvinna material än att bränna avfallet för energi, om det är möjligt. Men metoderna kompletterar varandra.

Vissa material är som gjorda för att materialåtervinna, eftersom de är lätta att sortera, behandla och göra om till nya produkter. Det är framförallt enhetliga material som tidningspapper, plastspill från industrin, metall och glas.

Andra material fungerar bättra att återvinna som energi. De kan vara nedsmutsade, innehålla farliga ämnen eller material som helt enkelt har för låg kvalitet. En annan utmaning är när exempelvis en förpackning består av många olika sorters plast, som är praktiskt taget omöjliga att skilja åt.

De länder som har kommit längst i att sluta lägga sopor på hög har en sak gemensamt: de har valt en kombination av flera återvinningsmetoder. De som återvinner mest material är i regel också de som återvinner mest energi.

Vi kan göra mycket mer i Sverige för att återvinna material, inte minst fossila plaster. Det är komplexa system som involverar allt från hur produkter designas till hur konsumenter sorterar och hur hanteringen sker efter att sopbilen har hämtat upp avfallet. Ett annat viktigt steg är att lyckas återvinna mer av resterna från förbränningen, askan.

Avfallsförbränning fungerar som samhällets njurar

Vi skapar inte bara värme och el i våra avfallsanläggningar. Vi ser också till att tungmetaller och andra farliga ämnen inte hamnar i naturen eller i nya produkter.

Redan när vi eldar avfallet brinner många giftiga och miljöfarliga organiska ämnen upp. Det som inte brinner upp, som tungmetaller, renar vi i flera steg. Våra reningsanläggningar tar faktiskt större plats än själva pannorna. På så sätt kan man säga att våra anläggningar fungerar som samhällets njurar genom att farliga ämnen plockas bort från ekosystemet.

Och utsläppen till luft av metaller och organiska ämnen är nere på så låga nivåer att de ofta är på gränsen för att ens gå att mäta.

Vi kan hjälpa andra länder

Många av våra grannländer har inte lika goda förutsättningar som vi för att ta hand om sitt avfall. De har kanske inte fjärrvärme eller våra system för att sortera och återvinna hushållssopor. Det kommer ta tid för dem att bygga upp och till dess hamnar miljontals ton sopor på stora deponier. Vi i Sverige har möjlighet att hjälpa dem.

För varje ton avfall som vi importerar minskar de globala fossila utsläppen med mellan 290 och 570 kilogram koldioxid. Minskningen kommer från tre källor: vi undviker utsläpp från deponier, vi ersätter fossila bränslen i den svenska fjärrvärmen och vi producerar el, som konkurrerar ut fossil elkraft i norra Europa. Även om Sverige är ett litet land, som såklart inte kan ta hand om hela Europas avfallsproblem, så kan vi göra en stor och konkret klimatnytta genom att importera avfall.

Fortum Värme använder framförallt avfall från Storstockholm i våra anläggningar. Det är vår högsta prioritet, eftersom vårt lokala avfallssystem är beroende av oss. Men när vi har tillräckligt stor kapacitet hjälper vi mer än gärna grannländer att ta hand om deras avfall. Vi tycker det är viktigt att Sverige bidrar globalt när vi har möjlighet. Klimatet bryr sig inte om vilken sida av en landsgräns växthusgaserna kommer ifrån.

Våra anläggningar

Vi har två anläggningar där vi tar hand om avfall, i Brista och i Högdalen.

Ännu mer nyfiken? Läs mer och se våra källor: